Sverige runt i kajak 2013 - Mårten Wetterberg

Örö

Onsdag
12
Juni

Oskarshamn - Örö 40km

Dagen börjades rätt tidigt, solen sken på tältet och gjorde det till en mindre bastu, men jag kunde sova en halvtimme till i bara sovsäckslakanet. Tältet ventilerar normalt sett bra, men blåser det inget, ventilerar tältet inget.

Så vid 8.35 var jag påväg till Gunnarsös camping, vatten behövde fyllas på. Jag knatate in i receptionen, eller det var snarare en lobby. Glass fick jag mig, och lämnade leriga fotavtryck över hela stället, trots mina försök å det motsatta. Snäll personal min ohyfs till trots, lite lyxigt för att vara camping kanske.

Sedan bar det av i lugn motvind, mest bara njutningsfull paddling ner till kärnkraftverket, där jag åt lunch på ett skär. Tiden började bli knapp för en kvällsmat på Örö insåg jag. När jag drog mig ut igen hade vinden vänt, som den ofta verkar göra efter klockan 14. Det blåste upp ordentligt, så jag var nästan nära att bryta för dagen när jag behövde ta vågor snett bakifrån. Vågorna och vinden blåste nämligen från dubbla avståndet till Blåkulla, och fick bra tryck i sig.

Men oj som jag kunde paddla i rak medvind ner till Örö, jag bara drev 2 knop, och kunde paddlandes nästan hålla jämn takt med segelbåtarna. Väl på Örö klockan 18.30 knallade jag runt för att hitta någon att fråga om restaurangen eller pensionatet. Efter en kvarts sökande träffade jag Elisabet, som driver stället med sin man Owe.

Vilken underbar ö! Jag skulle bara stanna för kvällsmat sa jag, men Elisabet tyckte att när jag kom så långtifrån, skulle jag självklart sova i drängstugan. Jag kunde inte svara emot, fanns inte på kartan! Så efter en dusch bjöd hon på mat, hon kunde det där med att göda HBB-paddlare; Blomkål, stekt potatis, creme fraiche, inkokt ål, ålmackor, rostat bröd med smör, rödbetor, gäddfärs, med päron och ostar till efterrätt. Hon var en mycket trevlig dam, vi pratade i många timmar om livet, sälar, vargar, London, hennes barn och barnbarn, mitt kajakintresse och mycket mer. Att komma hit känns verkligen som att komma hem till farmor, precis vad Sandell antydde. Sen hade ju Elisabet koll på Sandell också.

Nu sitter jag i storstugan och lyssnar på hennes barnbarn som spelat in en skiva. Braskaminen går för fullt, kläderna är tvättade och kaffet nybryggt. Både 3g och el är inte en dum kombination det heller! Örö är verkligen en pärla, kanske bäst att hålla den hemlig. Fler och fler börjar nämligen upptäcka ön, så Owe och Elisabet har ett rätt körigt liv numer.

Visa kommentarer